WJ september 2021

Det är mycket att tänka på i samband med en skilsmässa eller separation. Hur ska den gemensamma egendomen fördelas, vad ingår i bodelning och vad ingår inte, hur beräknar man värdet av tillgångarna och vem ska bo kvar i bostaden? Härpå är det ofta en känslomässigt uppslitande process där det är lätt att tappa fokus på vad som är viktigt. För att det inte ska bli fel är det ofta bra att anlita en kunnig jurist som biträder dig genom bodelningen och ser till dina intressen. Även om ni är eniga om alla delar av bodelningen är det bra att få hjälp med i vart fall upprättandet av avtalet så att detta blir korrekt, otvetydigt och verkställbart. Vi på Wermlands Juridiska har stor erfarenhet av bodelningar och hjälper dig/er gärna genom hela processen. Kontakta oss så pratar vi vidare.

Vad är en bodelning?

När ett äktenskap upplöses, på grund av äktenskapsskillnad eller dödsfall, ska en bodelning göras. Detsamma gäller när ett samboförhållande upphört och någon av samborna begärt det. För makar finns också möjligheten att göra en bodelning under bestående äktenskap, läs vidare om det nedan. Denna möjlighet saknas för sambor.

Bodelningen är ett avtal mellan er som bland annat reglerar hur er egendom ska fördelas. Bodelningsavtalet ska vara skriftligt och undertecknas av båda parter. Det behöver inte registreras någonstans, även om det är möjligt att få det registrerat i äktenskapsregistret. Däremot kan avtalet utgöra en förvärvshandling om någon av er exempelvis övertar äganderätten till en fastighet, avtalet ska då bifogas den lagfartsansökan som skickas till Lantmäteriet.  

Reglerna kring bodelning är olika beroende på om ni varit makar eller sambor, läs vidare nedan vad som gäller för er.

Bodelning mellan makar

När ett äktenskap upplöses, på grund av skilsmässa eller dödsfall, ska en bodelning göras enligt lag. Det finns inte någon lagstadgad tidsgräns för när bodelningen ska göras, vilket innebär att begäran om bodelning kan framställas många år efter att skilsmässan genomförts. Om bodelningen dröjer alltför länge kan det dock uppstå en rad problem, bland annat med att reda ut vilken egendom som ska eller inte ska ingå i bodelningen och vilka värden som ska gälla. Det händer även att någon av parterna hunnit avlida och att bodelning därför måste göras med dennes dödsbo som part. På grund av all den problematik som kan uppstå är det vår starka rekommendation att man inte väntar för länge med bodelningen och att man ser till att den formaliseras i ett skriftligt avtal.  

Kortfattat kan man beskriva huvudreglerna kring bodelning mellan makar så här. Makarnas samtliga tillgångar och skulder ingår bodelningen. Vardera maken har rätt att få egendom som motsvarar värdet av hälften av de totala tillgångarna efter avdrag för skulder. De värden man ska utgå ifrån är nettomarknadsvärdet, det vill säga marknadsvärdet minskat med eventuellt upplupna skatter och försäljningskostnader såsom kapitalvinstskatt och mäklararvodet vid en försäljning. Makarna kan själva välja vem som ska få vilken tillgång på sin lott. Man har dock rätt att få den egendom man själv äger på sin lott och kan motsatsvis alltså inte begära att få den andres egendom på sin lott mot dennes vilja. Lite mer problematiskt kan det förstås bli om makarna är oeniga om vem som ska få egendom som samägs av dem båda eller den gemensamma bostaden. För bostaden finns särskilda regler om övertaganderätt som gör äganderätten mindre relevant. Om den ena maken får tillgångar till ett större värde än den andre ska denne betala bodelningslikvid till den andre. Totalt sett ska makarna gå ur bodelningen med lika mycket.

Men ingen regel utan undantag. Enskild egendom ingår vanligtvis inte i bodelningen. Om egendomen är enskild på grund av att makarna avtalat om det i äktenskapsförord kan den dock inkluderas i bodelningen om makarna är överens om det. Men om egendomen är enskild på grund av tredjemans förordnande i gåvobrev eller testamente kan egendomen inte tas upp i bodelningen, även om parterna är överens.

Härutöver innehåller lagen en rad andra regler som kan innebära undantag från huvudregeln, bland annat om jämkning, skevdelning och ”särskild egendom”. De flesta av dessa regler är inte sällan komplicerade att tillämpa och för att det inte ska bli fel är det bra att ta hjälp av en erfaren jurist.

Makarna är även fria att avtala om en annan fördelning än den som följer av lag.

Bodelning mellan sambor

Till skillnad från bodelning mellan makar så finns inget lagkrav på bodelning mellan sambor. Dock är det vanligt att det ändå krävs en skriftlig bodelning, exempelvis när någon av samborna önskar lösa ut den andre ur den gemensamma bostaden. Bodelning mellan sambor ska enligt sambolagen ske på sambos begäran. En sådan begäran ska framställas inom ett år efter separationen. Vid dödsfall är det bara den efterlevande sambon som kan begära bodelning och begäran ska då göras senast vid bouppteckningsförrättningen efter den avlidne sambon. Om begäran inte görs i rätt tid har rätten till bodelning gått förlorad.

I bodelning mellan sambor ingår enbart samboegendom, det vill säga bostad och/eller bohag som har köpts för gemensamt bruk. Det har ingen betydelse om parterna har betalat gemensamt för egendomen eller om den betalats av endast den ena parten. Övrig egendom såsom fritidshus, bil, båt eller bankmedel är inte samboegendom och ingår därför inte i bodelning mellan sambor. Detsamma gäller för egendom som inte är inköpt för gemensamt bruk, exempelvis en fastighet som någon av parterna köpt innan samboförhållandet inleddes. Det är dock vanligt att man som sambor samäger annan egendom och att man i samband med bodelningen även upplöser detta samägande på ett eller annat sätt.

Huvudregeln för bodelning mellan sambor är att värdet av deras samboegendom ska delas lika mellan dem. De värden man ska utgå ifrån är nettomarknadsvärdet, det vill säga marknadsvärdet minskat med eventuellt upplupna skatter och försäljningskostnader såsom kapitalvinstskatt och mäklararvodet vid en försäljning. Oftast har den gemensamma bostaden det överlägset högsta värdet, vilket innebär att den som övertar bostaden får egendom som vida överskrider hälften av samboegendomens totalvärde. Den som övertar bostaden får då kompensera den andre parten genom att betala denne en bodelningslikvid som utjämnar skillnaden.

Som oftast inom juridiken finns det undantag från huvudreglerna. Om parterna genom samboavtal har avtalat bort reglerna om bodelning helt eller delvis ska bodelning givetvis inte ske alls alternativt att den endast ska omfatta den egendom för vilken reglerna inte avtalats bort. Det finns även bestämmelser i sambolagen som innebär att avsteg från huvudreglerna kan göras, exempelvis regler om jämkning och rätten att överta den gemensamma bostaden. De flesta av dessa regler är inte sällan komplicerade att tillämpa och för att det inte ska bli fel är det bra att ta hjälp av en erfaren jurist.

Vi är överens, behövs en jurist?

Det är viktigt att era överenskommelser formaliseras genom ett skriftligt avtal, även om ni redan har delat upp er egendom fysiskt. För att undvika att något missas eller att problem uppstår, såsom tolkningstvister eller att exempelvis Lantmäteriet inte godkänner bodelningsavtalet som förvärvshandling, är det lika viktigt att avtalet blir korrekt upprättat. Om man själv inte besitter de juridiska och ekonomiska kunskaper som detta kräver bör man ta hjälp av en jurist.

Vi är inte överens hur kommer vi vidare?

Om parterna inte kan enas om bodelningen kan de, eller någon av dem ansöka hos tingsrätten om att få en bodelningsförrättare förordnad. Oftast förordnas en jurist eller advokat. Bodelningsförrättarens uppdrag går primärt ut på att utröna möjligheterna till en samförståndslösning mellan parterna. Om parterna inte kan enas ingår det i bodelningsförrättarens uppdrag att fatta beslut om bodelningen. Du kan läsa mer om bodelningsförrättare här.

Vad kan Wermlands Juridiska hjälpa till med?

Bodelningar kan se ut på många olika sätt. En del är överens om hur bodelningen ska genomföras och kommer gemensamt till oss för att få hjälp med beräkningar, praktiska frågor och ett korrekt upprättat bodelningsavtal. Andra bodelningar är komplicerade och parterna behöver vår hjälp att reda ut trådarna, förstå reglerna, utföra beräkningar och att hitta möjliga lösningar innan bodelningsavtal kan upprättas. Några bodelningar är så tvistiga och infekterade att parterna kan ha svårt att ens kunna kommunicera med varandra, då behövs vi som ombud för någon av parterna. Ibland är vi delaktig i bodelningen som bodelningsförrättare förordnad av domstolen.

Oavsett vilken typ av bodelning som är aktuell för dig så kan du känna dig trygg med att få bästa möjliga hjälp av oss. Vi har stor erfarenhet av alla typer av bodelning och du kan förvänta dig en kompetent och engagerad rådgivning hos oss. Med våra lokala samarbetsparters kan vi även se till att ni på ett smidigt sätt får all den hjälp ni behöver i er separation.

Kontakta oss så pratar vi vidare om hur vi kan hjälpa till i er bodelning!

WJ oktober 2021

När ett äktenskap upplöses, på grund av äktenskapsskillnad eller dödsfalls, ska en bodelning göras. Detsamma gäller när ett samboförhållande upphört och någon av samborna begärt det. Bodelningen utgör ett avtal mellan parterna om fördelningen av tillgångar och skulder.

Om parterna inte kan enas om bodelningen kan de, eller någon av dem ansöka hos tingsrätten om att få en bodelningsförrättare förordnad. Oftast förordnas en jurist eller advokat. Bodelningsförrättarens uppdrag går primärt ut på att utröna möjligheterna till en samförståndslösning mellan parterna. Om parterna inte kan enas ingår det i bodelningsförrättarens uppdrag att fatta beslut om bodelningen.

Vi på Wermlands Juridiska har stor erfarenhet av dessa processer, dels som bodelningsförrättare förordnade av tingsrätten, dels som ombud för den ena parten. Vi vet att processen är påfrestande för dig som part. Hör gärna av dig till oss så hjälper vi dig med dina frågor.

Bodelningsförrättarens roll

Bodelningsförrättarens primära uppgift är att försöka ena parterna i de tvistiga frågorna så att bodelning kan ske i sämja. Om det inte går är det bodelningsförrättarens uppgift att se till att bodelning ändå kommer till stånd, det sker genom att bodelningsförrättaren fattar beslut om tvångsdelning.

Bodelningsförrättaren ska i sin roll alltid förhålla sig opartisk gentemot båda parterna. Om parterna, eller någon av dem, önskar hjälp att exempelvis föra fram sin talan eller att skaffa fram bevisning får de ta hjälp av ett eget ombud i processen. Bodelningsförrättaren har en begränsad utredningsskyldighet och behöver endast ta hänsyn till vad respektive part framför under processen. Det är alltså parterna som styr processen och därmed vad som ska omfattas av bodelningsförrättarens prövning och ligga till grund för beslutet.

Hur går processen till?

Vanligtvis inleds processen med att parterna och eventuella ombud kallas till sammanträde hos bodelningsförrättaren. Inför sammanträdet är det brukligt att parterna ombeds att inbetala varsitt förskott och att inkomma med underlag för sina tillgångar och skulder. För att sammanträdet ska kunna förberedas i möjligaste mån är det även vanligt att parterna ombeds att lämna en kort redogörelse över vilka frågor som är tvistiga.

Under sammanträdet undersöker bodelningsförrättaren möjligheterna till förlikning och försöker att medla mellan parterna. Man går också igenom en rad uppgifter och underlag som är av betydelse för bodelningen, bland annat parternas tillgångar och skulder, juridiska handlingar som kan ha betydelse för bodelningen och vilka frågor som är tvistiga. Vad som närmare diskuteras styrs av parternas yrkanden och omständigheterna i det aktuella ärendet. Protokoll förs över sammanträdet, vilket därefter sammanställs och översänds till parterna och de ges möjlighet att inkomma med synpunkter på detsamma.

För det fall att parterna inte enas under sammanträdet fortlöper processen vanligen via skriftväxling. Parterna har möjlighet att komplettera de yrkanden och den bevisning som de vill ska ligga till grund för bodelningsbeslutet och att svara på motpartens anföranden. Slutligen går bodelningsförrättaren till beslut och upprättar en så kallad tvångsbodelning. Beslutet baseras på de uppgifter, underlag och yrkanden som kommit bodelningsförrättaren till del under processen. Part som är missnöjd med beslutet har möjlighet att överklaga detsamma till tingsrätten.

Bör man som part ha ombud?

Om du behöver ha ombud eller inte avgör du själv. Men när tvisten har gått så långt att ni behöver hjälp av en bodelningsförrättare är det vår rekommendation att ni också skaffar egna ombud.

Bodelningsförrättaren har endast begränsad utredningsskyldighet och det är de yrkanden och de bevis som framställs av er parter som ligger till grund för bodelningsbeslutet. Att som lekman själv bedöma vilka frågor som är värda att driva på eller inte, värdera bevisning och föra en juridisk argumentation är svårt och det kan bli riktigt dyrt om det blir fel eller om något viktigt missas. Ett ombud hjälper dig att konkretisera dina yrkanden, argumentationen och bevisningen samt att bedöma vilka tvistiga frågor som är värda att driva vidare eller inte. Vår erfarenhet är att processen hos bodelningsförrättaren på så sätt oftast blir smidigare och bodelningsförrättarens arvode därmed lägre.

Slutligen ska inte underskattas tryggheten i att ha någon att bolla dina frågor och funderingar med, någon som står på din sida och tar ditt parti.

Hur mycket kostar en bodelningsförrättare?

Kostnaden för en bodelningsförrättare skiljer sig mycket åt från bodelning till bodelning. Vanligtvis debiteras parterna per nedlagd timme. Desto mer tid bodelningen tar i anspråk desto större blir kostnaden helt enkelt. Därmed styrs kostnaden av bodelningens omfattning och komplexitet men också av parternas yrkanden och samarbetsvilja.

Som huvudregler är parterna skyldiga att stå hälften vardera av bodelningsförrättarens arvode, oavsett om det bara är den ene som ansökt om bodelningsförrättare. Parterna är också solidariskt ansvariga för kostnaden, vilket innebär att om någon av parterna inte betalar har bodelningsförrättaren rätt att kräva den andre parten på full betalning. Det är sedan upp till den betalande parten att i sin tur kräva betalning från den andre för dennes del.

Kontakta oss om ni har frågor rörande bodelning eller bodelningsförrättare!

WJ september 2023

Med en framtidsfullmakt kan du själv bestämma en eller flera personer som ska ta hand om dina ekonomiska angelägenheter den dagen du själv, på grund av sjukdom, inte längre kan göra det.

Vad är en framtidsfullmakt?

Framtidsfullmakten är en fullmakt som upprättas nu men tar sikte på en framtid där du själv inte har möjlighet att fatta egna beslut om dina ekonomiska eller personliga angelägenheter. Till skillnad från en vanlig fullmakt som direkt speglar fullmaktsgivarens förmåga att fatta självständiga beslut, används framtidsfullmakten när fullmaktsgivaren saknar rättsförmögenhet.

Framtidsfullmakten togs fram som ett alternativ till att god man ska utses av Överförmyndaren i den kommun man bor. Den stora skillnaden är att det här är den som upprättar fullmakten, fullmaktsgivaren, som själv kan bestämma vem eller vilka som ska företräda hen i framtiden (fullmaktshavaren/fullmaktshavarna) och att den börjar gälla omgående när en sjukdom eller olycka gjort att man inte längre kan fatta egna beslut.

Fullmaktsgivaren bestämmer också själv över vilka åtgärder som ska omfattas av fullmakten och den kan avse både personliga och ekonomiska angelägenheter, den får dock aldrig omfatta medicinska frågor eller frågor om tandvård.

Hur upprättar man en framtidsfullmakt?

Man behöver inte ta hjälp av en jurist för att upprätta sin framtidsfullmakt, däremot är det en stark rekommendation att i alla fall konsultera en jurist som kan familjerätt för att få hjälp att gå igenom alla frågor som är bra att tänka på.

Framtidsfullmakten får upprättas av en person som har fyllt 18 år och som är rättsförmögen, det vill säga kan ta hand om sina angelägenheter när fullmakten skrivs. Den ska vara skriftlig, det ska framgå att det är en framtidsfullmakt, vilka som är fullmaktshavare och vad fullmakten omfattar och eventuella övriga villkor. Framtidsfullmakten ska undertecknas av fullmaktsgivaren i närvaro av två vittnen som ska kunna intyga att fullmaktshavaren är rättsförmögen när fullmakten undertecknas. Fullmaktshavarna får inte vara vittnen.

Vad kan en framtidsfullmakt gälla för?

Det vanligaste är att framtidsfullmakten gäller för de vardagliga ekonomiska bitarna, såsom att sköta bankärenden, betala räkningar eller flytta sparande, och att teckna avtal och abonnemang om hyra, el, telefoni eller liknande. Den kan också gälla för att sälja bostaden om man blivit för sjuk för att bo kvar och för att ansöka om särskilt boende. Man kan även reglera om gåvor ska få ges både gällande kontanta medel, möbler eller smycken och fastighet. Då kan det vara bra att tänka igenom hur stora belopp gåvorna får uppgå till och till vem eller vilka de får ges.

Det är fullmaktsgivaren som bestämmer hur omfattande fullmakten ska vara. Fullmaktsgivaren kan också bestämma vem eller vilka fullmaktshavare som ska ha rätt att utföra vilka åtgärder, om de ska kunna utföras var för sig eller om det krävs att vissa åtgärder, till exempel att sälja bostaden, ska utföras av flera fullmaktshavare tillsammans.

När gäller framtidsfullmakten?

Framtidsfullmakten börjar gälla när fullmaktsgivaren på grund av sjukdom eller olycka inte längre är förmögen att besluta om eller vidta åtgärder på egen hand och tillståndet bedöms vara varaktigt.

Det är fullmaktshavaren som i första hand bestämmer när fullmakten ska anses börja gälla och då ska fullmaktshavaren upplysa fullmaktsgivaren och dennes anhöriga om att hen anser att framtidsfullmakten börjat gälla.

För det fall fullmaktsgivaren tillfrisknar upphör framtidsfullmakten att gälla.

Framtidsfullmakten ska alltid uppvisas i original när den åberopas av fullmaktshavaren.

Vad kan Wermlands Juridiska hjälpa till med?

Funderar du på att upprätta en framtidsfullmakt eller har du generella frågor kring vad det är eller hur det fungerar, tveka inte att höra av dig till oss på Wermlands Juridiska!

Vi har arbetat med framtidsfullmakter, både upprättat men också föreläst om, sedan lagstiftningen kom 2017.

Kontakta oss om ni har frågor om framtidsfullmakten eller när ni vill upprätta en!