Wermlands Juridiska

Fel i fastighet

Fel i fastighet föreligger när fel upptäcks som innan köpet inte uppmärksammats av köparen, informerats om av säljaren eller som köparen inte haft fog att misstänka fanns. Köparens plikt att noga undersöka fastigheten innan köpet, undersökningsplikten, är långtgående. En besiktning är därför alltid en god investering, detta bör du som köpare kräva hur bråttom det än må vara med kontraktsskrivningen.


För det fall att du som köpare har upptäckt ett så kallat dolt fel i fastigheten är du välkommen att kontakta oss för en genomgång av din situation och för hjälp vidare i processen. Det första vi kommer att fråga dig i det samtalet är när felet upptäcktes och om du har reklamerat felet till säljaren. Från det att felet upptäcktes eller borde ha upptäckts till dess reklamation måste ske löper ca 2 månader, ibland och i undantagsfall, något längre tid. För att som köpare kunna kräva säljaren på kompensation måste du alltså snabbt sända en reklamation till säljaren.

Arrende

Här kommer snart mer information om arrende och vad Wermlands Juridiska kan hjälpa till med.

Generationsskifte av näringsfastighet

Vid ett generationsskifte av en näringsfastighet och näringsverksamhet krävs att många kompetenser samspelar för att skapa det bästa möjliga resultatet för såväl de nuvarande ägarna som de framtida och deras familjer. Wermlands Juridiska samarbetar med såväl ekonomer och skattekunniga som mäklare, bank och coacher (ja, det kan behövas det också) för att kunna hjälpa till på allra bästa sätt.


Ett generationsskifte kräver arbete på många plan samtidigt. På det sociala planet och på individnivå krävs en öppen och rak kommunikation inom familjen. På det ekonomiska planet krävs en väl genomarbetad budget och affärsplan, en översyn av investeringarna, en lånekalkyl och en god analys över skatteläget. På det juridiska planet krävs en djupdykning inom såväl skatterätt som familjerätt för såväl överlåtare som övertagare. Wermlands Juridiska följer med på hela resan. Kontakta oss gärna med eventuella frågor och funderingar, vi finns här.      

Nyttjanderättsavtal

Här kommer snart mer information om nyttjanderättsavtal och vad Wermlands Juridiska kan hjälpa till med.

Köpa fastighet tillsammans

Ska ni köpa fastighet tillsammans kan det, utöver kontraktsskrivning och besiktning, finnas andra ibland till och med mer avgörande frågor. För det fall att ni är sambor, eller i och med köpet blir sambor, bör ni vara medvetna om att man som sambo inte ärver varandra. Önskar ni ärva varandras andelar av fastigheten behöver ni upprätta ett testamente. Önskar ni istället att era barn ska ärva enligt lag men önskar att er partner får möjlighet att bo kvar bör ni se över era livförsäkringar. I vissa fall kan det även vara klokt att i ett testamente ge efterlevande part en nyttjanderätt till fastigheten för att möjliggöra en lugnare omställning till eget, nytt, boende.


Lägger ni in olika mycket kontantinsatser bör ni vara medvetna om att Sambolagen inte tar hänsyn till detta. Sambolagen anger att värdet av er bostad, helt oavsett finansiering, fördelas lika er emellan vid en eventuell separation. Detta kan ni dock, om ni så önskar, råda bot på genom att upprätta ett samboavtal och en revers.


Är ni gifta men har barn sedan tidigare gäller för er detsamma som för sambor. Ni ärver inte varandra och kan behöva upprätta ett testamente samt se över era livförsäkringar och eventuellt äktenskapsförord.

Gåva av fastighet eller bostadsrättslägenhet

Vid gåvoöverlåtelse av fastighet eller lägenhet finns det framför allt två olika lagstiftningar att förhålla sig till. Den skatterättsliga och den familjerättsliga. Den kanske vanligaste typen av gåvoöverlåtelse av fastighet är den som görs från föräldrar till barn. I dessa fall är den familjerättsliga lagstiftningen av väsentlig betydelse för att överlåtelsen ska kännas rätt för alla, nu och i framtiden.


Grunden är att en gåva till ett barn (eller för det fall barn avlidit och lämnat efter sig egna barn, barnbarn) ses som ett förskott på barnets arv. Om man inte önskar att gåvan ska utgöra ett förskott bör detta tydligt framgå av handlingarna. Värdet på förskottet räknas som fastighetens nettovärde vid överlåtelsen minus eventuellt erlagt vederlag. Nettovärdet är det värde man som givare skulle ha fått ut i handen att fördela mellan sina barn för det fall att man sålde fastigheten till marknadsvärde och betalade skatt, mäklararvode och lån.

Samäganderättsavtal

Medlåntagaravtal

Inte sällan kräver bankerna att man för att kunna ta upp ett lån, till tex sin första bostad, medför ytterligare en betalningsansvarig person, en medlåntagare. Gentemot banken är huvudlåntagare och medlåntagare solidariskt ansvariga för att betala ränta och amortering och, slutligen, hela lånesumman. För det fall att huvudlåntagaren inte betalar enligt överenskommelse riktas anspråket istället mot medlåntagaren. Denna överenskommelse mellan banken och låntagarna kan inte avtalas bort. Däremot kan medlåntagarens säkerhet stärkas genom upprättandet av ett medlåntagaravtal.


Medlåntagaravtalet är ett avtal mellan huvudlåntagaren och medlåntagaren med syfte att fastslå huvudlåntagarens yttersta ansvar gentemot banken. Avtalet underlättar även för medlåntagaren att kräva återbetalning av eventuella kostnader hen har fått bära för huvudlåntagarens skull. Är det en förälder som står som medlåntagare kan även avtalet underlätta vid ett framtida arvskifte, för det fall att syskon finns.

Att äga tillsammans kan ibland vara tufft. Det tuffa ligger framför allt i att det är människor som äger saker tillsammans. Människor är olika, har olika referensramar, olika smak, olika ekonomi och olika mycket tid och intresse. Om man är två eller flera av människosläktet som äger eller kommer att äga någonting tillsammans är det därför klokt att ta höjd för just vår mänsklighet och tillsammans, i samförstånd, enas om några ramar och förhållningsregler. Detta görs med fördel i ett samäganderättsavtal.


Samäganderättslagen, som är den lag som syftar till att styra upp samägandet, anger att alla beslut, stora som små, måste fattas i gemenskap. Det vill säga alla måste enligt lag vara överens om allt. Allt. Det här kan många gånger vara svårjobbat och leda till konflikter helt i onödan. Delägarna kan i ett samäganderättsavtal bland annat ange i vilka frågor beslut får fattas enskilt och i vilka alla delägare ska vara överens.